Filmrecension: Bling (2015)

Att köpa den finaste ring som finns till den man älskar är vad den koreanska, animerade filmen Bling handlar om. Kul med animerade filmer från andra delar av världen, men går det att konkurrera med jättarna? 

Som vuxen kan det ibland vara lite svårt att recensera film som riktar sig till barn, och man måste ta på sig barnglasögonen och försöka se filmen från målgruppens perspektiv. Med många bra animerade filmer är det lätt, eftersom de också samtidigt riktar sig till vuxna på ett indirekt sätt. Riktigt så är det inte med Bling och det krävs mer ansträngning än någonsin.

Visserligen är Sam en väldigt välanimerad film. Snygg ut i varje pixel, men det krävs förstås mer än bara kosmetika för att tillfredsställa tittaren. Sam är mekanikern som är väldigt kär i nyhetsankaret Sue är den typiske hjälten. Snäll, godhjärtad på alla sätt och vis, men lite ärligt korkad. Han köper en väldigt fin ring för att imponera på Sue, vilket superskurken Oscar lyckas överträffa. Oscar är dock mer intresserad av världsherravälde, eller att förstöra allt och alla, och han har några ess i rockärmen. Inte minst sin robotledsagare. Och en och annan dansande bomb.

Det största problemet med Bling är att humorn når inte riktigt hela vägen. Det är skämt som hade fungerat för ett par decennier sedan. Och handlingen är vare sig spännande eller originell. För att inte tala om att karaktärerna inte på något sätt är unika. Istället är det en medioker historia som bara med nöd och näppe lyckas ta sig i mål. Dessvärre krävs det mer idag. Möjligtvis fungerar Bling betydligt bättre för de allra yngsta.

Köp Bling hos CDON:

bling-36609794-frntl

Om Magnus 1082 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.