Att hamna mitt i en revolution är förstås ingen rolig historia. Det är precis vad som händer vatteningenjören Jack Dwyer (Owen Wilson). Till råga på allt har han sin familj med sig och när revolutionärerna hugger ihjäl varenda människa de stöter på finns det inget annat att göra än att fly. Följ med Spel och Film på en nervkittlande recension om hur det kan vara när ingenting är som det borde.
Owen Wilson spelar oftast dråpliga karaktärer i mindre nogräknade komedier, och han har som många andra komiker placerat sig själv i ett komikerfack. Men, precis som Jim Carrey i The Number 23, lyckas Owen Wilson ta sig ut sitt fack som vatteningenjören Jack Dwyer. När han tar med sin familj, bestående av mamma Annie (Lake Bell), storasyster Lucy (Sterling Jerins) och lillasyster Beeze (Claire Geare), till ett land som i No Escape inte har något namn, men som ligger i Sydostasien, tror han förstås att livet ska bli bättre.
Men, tyvärr har landets regering sålt ut sig själva till storföretagens intressen och det skapar i sig en revolution. En revolution som griper tag, som hotar allt och alla, och plötsligt är Jack och hans familj flyktingar, utan möjlighet till att fly. På ett ungefär. Det spelar egentligen inte så stor roll vad det är för politisk agenda som ställer allt på ända, det blir en hjärtattackshotande kamp om att fly ändå. Vi som tittar får nästan aldrig vila, för familjen Dwyer får hela tiden fly med andan i halsen. Ur ett elände in i nästa. Ständigt på flykt undan mer eller mindre galna revolutionärer, där det ibland finns en och annan sympatisör som har empatin i behåll.
Det som lyfter No Escape är tempot. Det går helt enkelt inte att slappna av. Från attacken på hotellet där familjen Dwyer bor, till resan mot friheten håller vi andan. Allt kan, och kommer, att hända under resan. Här är ingen säker, och ingenting går att förutse. Med tanke på den rådande situationen i världen är det lätt att dra liknelser till situationen i Syrien, med all rätt. Att göra som Helena Lindblad på DN i sin recension och såga allt bara för att det handlar om en amerikansk familj, är att lägga en helt annan agenda på filmen. Det är bara trams. För dig som gillar att se en bra actionfilm är det bara att åka med. Vill man lägga en vänstervinkel och tolka allt som amerikansk propaganda kan man förstås göra det, men faktum är att det här är en väldigt sevärd film med ett mycket högt underhållningsvärde. Det enda som hindrar ett toppbetyg är bristen på karaktärsutveckling. Det saknas, trots allt, och allt handlar om flykten. Vilket är tillräckligt underhållande, förstås.
Köp No Escape på CDON:
Visst, den ÄR spännande men dras samtidigt med en del problem. Själv tyckte jag kanske inte att eventuella xenofobiska tendenser var det stora problemet utan det kväljande familjetemat. Men jag börjar känna mig rätt ensam om den åsikten 🙂
🙂 Ja, det är du nog. Men var det så kväljande? Jag försökte tänka mig in i hur jag skulle ha reagerat, och i det där utsatta läget är det ju bara familj som gäller.
Jag gillade filmen mycket och håller med dig i det mesta du skriver. Men du, vilket betyg gav du filmen? Jag ser inte betyget någonstans ovan.
Tack Henke, det föll bort av någon anledning. Nu ska det vara på plats. En klar 4 tyckte jag att den var värd. 🙂