Filmrecension: The Witch (2015)

The Witch

6.4

Handling

6.0/10

Skådespelare

7.5/10

Effekter

5.0/10

Ljud och musik

6.0/10

Stämning

7.5/10

Pros

  • Stämningen
  • Skådespelarna

Cons

  • Handlingsfattig
Please follow and like us:
0

En skräckis som baserar sig på gamla folklegender är precis vad som behövs i oktober. The Witch tar oss tillbaka till 1600-talet där häxor ränner runt i skogarna. 

Tänk dig att du flyttar ut på landet, där närmsta by ligger en dagsritt bort. Du har ingen elektricitet, den modernaste teknik du har är en musköt och det enda du kan förlita dig på är din egen kunskap och dina färdigheter. När det blir mörkt är det lätt att se både tomtar och troll i varenda buske. Men tänk om de verkligen finns där ute i den mörka skogen?

För William (Ralph Ineson) och hans fru Katherine (Kate Dickie) handlar livet om att leva i enlighet med den kristna tron. Kanske lite mer än vad gemene man i New England tycker är hälsosamt. Det framgår aldrig riktigt varför William tvingas lämna byn, men det bär iväg ut på landet tillsammans med barnen Thomasin (Anya Taylor-Joy), Caleb (Harvey Scrimshaw), Mercy (Ellie Grainger), Jonas (Lucas Dawson) och bebisen Samuel (Axtun Henry Dube & Athan Conrad Dube). Mitt ute i ingenstans i New England försöker de skapa sig ett nytt liv.

Häri ligger en av filmens verkliga styrkor. Regissören och manusförfattaren Robert Eggers har verkligen lyckats förmedla ett hårt liv. Som trots allt det hårda innebär en hel del kärlek i den lilla familjen. Dock går tron på Gud framför familjen och här bes det böner till höger och vänster. Minst sagt fanatiskt, men antagligen väldigt tidsenligt. För vad skulle man annars göra för att hålla mörkret borta, än att försöka vara Gud trogen?

Witch

När bebisen Samuel en dag försvinner, efter att ha varit i Thomasins vård, börjar tillvaron för familjen att bli allt värre. Är det en häxa som har knyckt Samuel, eller är det någonting annat?

Jag gillar verkligen att The Witch baseras på gamla folklegender och behovet av att förklara det som är svårt att förklara har antagligen lett till den ena legenden efter den andra. Thomasin verkar ibland vara den enda vettiga i hela familjen och hon spelas väldigt väl av Anya Taylor-Joy. Skådespelandet är också en av styrkorna i The Witch, men handlingen haltar en aning. Det blir lite för dystert ibland, även om det har sina förklaringar.

Dock är det inte en särskilt läskig film. Det finns några läskiga scener, och miljön kan vara skrämmande nog. Lite mys-skräckis på ett bra sätt, även om jag nog hade velat ha lite mer häxkonster. Det är ju trots allt en film som ska handla om häxor. Sevärd och lite skrämmande, men framför allt ett porträtt av en tid som var betydligt svårare att leva i än vår tid.

 

Please follow and like us:
0
Om Magnus 902 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.