Recension: Demonic (2015)

demonic

Demonic

7.8

Handling

7.5/10

Skådespelare

8.0/10

Stämning

8.5/10

Skräckfaktor

7.0/10

Miljö

8.0/10

Pros

  • Snyggt filmad
  • Stämningsfull
  • Bra skådisar

Cons

  • Inte så skrämmande

Demonic handlar om fem studenter när de försöker dokumentera spöken i ett övergivet hus. Känns det igen? Det är en rätt ordinär berättelse, men Demonic kommer i en tät, ångestladdad förpackning och med skådespelare, filmteknik och en välkänd producent kan det här bli en av årets bästa skräckisar.

Producenten James Wan har en del ruggiga skräckisar bakom sig. Saw (2004), The Conjuring (2013) och Insidious (2010) är inte direkt några barnfilmer. De har alla dessutom fått hyfsat bra recensioner. Vad det gäller Demonic är det inte James Wan själv som regisserar, utan här är det den kanske mer okände Will Canon. Canon gör ett kanonjobb, för att vara rolig, och han har god hjälp av bra skådespelare.

Storyn är enkel, men fungerar väl. Polisen Mark Lewis (Frank Grillo) och psykologen Elizabeth Klein (Maria Bello) intervjuar John (Dustin Milligan), efter att någonting hemskt har hänt i det övergivna huset. Vi vet att studenterna åkte dit för att börja undersöka övernaturliga fenomen, men vi vet inte exakt vad som har hänt. John är skärrad och inne i huset … tja, jag ska inte avslöja något – ni får se själva.

demonic
En polis och hans ficklampa, allt som behövs i kampen mot det övernaturliga.

Redan från början kastas vi som tittar mellan återblickar och scener i nuet. Normalt sett brukar jag hata den sortens filmer, inte minst för att man tappar tempo och ganska snart intresse. Men här finns något från start som upprätthåller intresset och det finns något som gör att jag måste få reda på vad det är som har hänt – även om det inte är svårt att gissa. Skådespelarnas insatser är grymt bra. Dustin Milligan gör ett mycket bättre jobb än vad jag hade väntat mig och han lyfter storyn ordentligt. Samma sak gäller Maria Bello när hon som psykolog försöker få ut sanningen ur John. Frank Grillo spelar en traditionell polisroll i form av Mark Lewis, men han gör det bra och det finns ingenting att klaga på.

Det enda som jag tycker drar ner helhetsintrycket är skräckfaktorn. Det blir skrämmande från gång till annan, men det blir för mycket mysskräck. Sådan skräck som fungerar för tonåringarna som dejtar i soffan en mörk höstkväll. En luttrad man i sina bästa skräckår behöver lite mer för att bli skrämd. Jag blev skrämd av nämnda The Conjuring och den har på något sätt satt ribban för vad som behövs. Demonic får mig att hoppa till ibland, bli fascinerad någon gång och för det mesta känner jag ett sug efter att se klart. Men skrämd … nej, inte direkt. Snarare upprymd och glad över att jag sett en film som är bra på allt annat än att ha hög skräckfaktor.

 

Köp filmen hos CDON: DVD / Blu-Ray

 

Gillar du den här recensionen gillar du antagligen Poltergeist.

Be Sociable, Share!
Om Magnus 878 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.