Recension: Dirty Harry (1971)

Dirty Harry

Cirka 199 SEK
7

Handling

7.5/10

Skådespelare

8.5/10

Ljud och musik

5.5/10

Stämning

7.0/10

Effekter

6.5/10

Dirty Harry är filmen som startade serien om den hårdföre polismannen Harry Callahan, oerhört bra spelad av Clint Eastwood och vars stentuffa citat ekar än idag i både skolsalar och på arbetsplatser. Men håller filmen än idag?

San Francisco, 1971. Seriemördaren som kallar sig Scorpio (Andy Robinson) skjuter en kvinna som simmar i en pool uppe på ett tak, genom att befinna sig på ett ännu högre tak med ett prickskyttegevär. Dirty Harry får utreda mordet, samtidigt som han måste kämpa mot sin egen poliskår eftersom han har svårt att följa regler. Visserligen gör han alltid det som alla tycker är rätt, men poliser måste följa lagen och det har Dirty Harry svårt för.

Scorpio har en del likheter med en riktig seriemördare. The Zodiac Killer mördade både kvinnor och män, utan att hen kunde avslöjas. På samma sätt som Scorpio i Dirty Harry skickar brev till polisen skickade Zodiac Killer kryptiska brev till San Francisco Chronicle.  Enligt Wikipedia så bygger Dirty Harrys Scorpio faktiskt på The Zodiac Killer, vilket man mycket väl kan förstå när man ser filmen.

dirty harry

Visserligen är det här inte en film med djupa karaktärer. Vad du ser är vad du får, ungefär. Att se San Francisco i en tidig sjuttiotals-skrud är förstås en upplevelse i sig, men det är trots allt ändå Clint Eastwood som lyfter hela filmen. Hans sätt att vara, en alfahane på alla sätt, i en tid då allt på något konstigt sätt faktiskt var enklare, är befriande. Det är visserligen lätt att tycka att Dirty Harry använder för mycket våld, struntar i för mycket lagar, men samtidigt är han trots allt på din och min sida. Oavsett om det innebär att han måste bryta mot reglerna.

De odödliga citaten lever förstås vidare. Filmen i sig har en hållbar handling, skådespelarna gör ett oväntat bra jobb och miljön kan man inte bara låta bli att gilla. Men det är karaktären Harry Callahan som gör allt. För att avsluta recensionen plockar jag med ett par meningar från en av de mest ikoniska scenerna, när Harry stoppar ett bankrån, och jag behåller originalspråket. Det hade helt enkelt inte gjort sig på svenska:

I know what you’re thinking: ’Did he fire six shots or only five?’ Well, to tell you the truth, in all this excitement, I’ve kinda lost track myself. But being this is a .44 Magnum, the most powerful handgun in the world, and would blow your head clean off, you’ve got to ask yourself one question: ’Do I feel lucky?’ Well, do you, punk?

Med det sagt så ja, Dirty Harry håller än idag, men man får ta den här filmen för vad den är. Det är ingen djuplodande psykologistudie. Det är ren och skär action, underhållning a’la amerikanskt sjuttiotal. Med både ironi, humor och allvar.

 

Om Magnus 1082 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.

5 kommentarer

  1. Du har helt rätt, Eastwood bär filmen på sina axlar! En klassiker som ändå höll spänningen oväntat bra måste jag säga

1 trackback/pingback

  1. Recension: The Mule (2018) - Spel och Film

Kommentarer är stängda.