Recension: The Legend of Hercules (2013)

The Legend of Hercules

5

Handling

4.5/10

Skådespelarna

4.5/10

Mytologisk känsla

5.0/10

Bild och effekter

5.5/10

Ljud och musik

5.5/10

Pros

  • Lite matinékänsla trots allt
  • En del bra actionscener

Cons

  • Medioker
  • Inget nytt

Den grekiska mytologin upphör aldrig att fascinera och i år verkar den vara mer populär än någonsin, då hela två filmer om Herkules har premiär. Vi har sett den ena – The Legend of Hercules – och kan bara konstatera: Det finns två anledningar att se den här filmen.

Den första anledningen ska vi ge dig direkt. Legenden om Herkules är en visuellt tilltalande film och om du gillar det gamla antika Grekland kommer du att njuta av den här filmens bildkvalité. Visserligen känns det lite väl animerat ibland, vilket också kan bero på ljussättningen. Men redan från start när kung Amphitryon (Scott Adkins) ska inta fiendens huvudstad är det något som inte stämmer med hur ljuset faller. Trots detta är det lite matinékänsla över filmen och jag skulle önska att matinékänslan bestod.

Amphitryon visar sig vara en hårdför kung, både mot sina fiender och sin familj. Han slaktar fiender till höger och vänster, utan tvekan. När hans fru drottning Alcmene (Roxanne McKee) har ihop det med självaste guden Zeus blir han förstås inte gladare och frukten av hennes snedsteg – vår hjälte halvguden Herkules (Kellan Lutz) – får det inte lätt att växa upp med tanke på att han är en oäkting. Som en intressant parallell till Amphitryons slaktande har skådespelaren Scott Adkins som spelar den våldsamme kungen en släkt som sedan generationer tillbaka har varit slaktare. Av den mer fredliga sorten förstås, men ändå…

Hur som helst, handlingen i den här filmen blir aldrig särskilt spännande, även om det finns en väldigt bra scen i filmens första tredjedel – där Herkules slåss mot det nemeiska lejonet. Det är ungefär också den enda scenen som vi kan bli engagerade av. Därför är den andra anledningen att se legenden om Herkules att du ska ha någonting att jämföra årets andra film om den gamle hjälten. För trots en bra bild, en hel del äventyr, så blir det aldrig riktigt bra. En okej film att se en sömnig söndag, men filmen lyckas aldrig engagera.

Men, även om väldigt lite griper tag i oss som tittar och även om skådespelarna visar att de skådespelar snarare än att de får oss att tro att det verkligen är Herkules och Hebe vi ser, är det ändå en film som kan fungera när man inte har något annat att se på. Dessvärre är det sällan gemene man nu för tiden inte har något att titta på. Du kan hellre se Disneys andra version av Herkules, den animerade filmen från 1997 – som är betydligt bättre och mer trogen myten.

Köp The Legend of Hercules på CDON: DVD / Blu-ray

[imdb id=”tt1043726″]

Be Sociable, Share!
Om Magnus 878 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.