Recension: Min så kallade pappa (2014)

Min så kallade pappa. Källa. Film i Väst

Min så kallade pappa

7.6

Handling

8.0/10

Skådespelarna

8.0/10

Känsla

7.0/10

Filmteknik

7.0/10

Musik

8.0/10

Pros

  • Storyn
  • Filmkänslan
  • Temat

Cons

  • Längden
  • Dialogen

Att bli dumpad är illa nog, men att bli dumpad och hemlös på samma gång är förstås en ordentlig katastrof. Särskilt om man samtidigt är gravid. Det är vad som händer Malin och hon får förstås panik. Då är det inte svårt att förstå att hon söker upp sin så kallade pappa Martin, trots att de aldrig har träffats. Han är dock väldigt självupptagen och utsikterna för Malin att få en fristad ser inte så ljusa ut. Men så får Martin en stroke …

Michael Nyqvist imponerar ofta. Han verkar inte välja roller som är lätta. Istället söker han sig till tunga, dramatiska roller där det är en inre resa som är viktigare än vad som sker runtomkring huvudpersonerna. I rollen som Martin har han många utmaningar. Hur är det att spela någon som överlevt en stroke, men som genomgått en dramatisk förändring i sitt sätt att vara? Det är en fascinerande tanke, särskilt som Martin tappar minnet i samband med sin stroke. Malin får då chansen att skapa den pappa hon aldrig fick växa upp med.

Min så kallade pappa. Källa: Film i Väst
Min så kallade pappa.
Källa. Film i Väst

Jag gillar berättelsen från början. Inte minst för att temat är så intressant. Just bilden av kärnfamiljen, som suddats ut under decennier, är i centrum. Vad innebär det när en pappa inte är där för sina barn, vad innebär det att finna en pappa i vuxen ålder och hur går det när pappan inte vill? Malin befinner sig i samma situation som sin egen mamma, när pojkvännen Frank (Sverrir Gudnasson) inte är med i bilden längre.

Filmen är dock lite för lång. Regissören Ulf Malmros bygger visserligen upp berättelsen på ett väldigt trovärdig sätt, även om vissa dialoger är mindre trovärdiga, men vid ett flertal tillfällen sitter jag tyvärr och funderar på om det ska hända något, eller om det är långt kvar. Trots det hänger jag kvar till slutet och det är jag glad för. Det här är en film med lika delar humor som allvar och en hel del tragik blandat med mänskligt hopp. Svenska filmare skulle dock kunna lära sig en hel del av amerikanska vad det gäller dialog. Alldeles för ofta sitter jag och tänker att ”den där meningen är det ingen som skulle säga på riktigt”.

Till sist, plus i kanten för First Aid Kit, som stått för musiken.

 

Köp filmen hos CDON: DVD / Blu-ray

Köp filmen hos Discshop: DVD / Blu-ray

 

 

Be Sociable, Share!
Om Magnus 844 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.