Portal 2
Pros
- Utmanande
- Större än första delen
- Nyskapande
Cons
- Lite för kort
Valve’s kritierrosade Portal fick en uppföljare i Portal 2. Portal 2 släpptes 2011 och har några år på nacken – men precis som första delen erbjuder uppföljaren ett pusseläventyr där du skapar portaler och det håller än idag! Vi har testat Portal 2 och det finns i huvudsak två saker att säga – en bra och en dålig.
Vad som bra och vad som är dåligt ska vi snart komma till, men låt oss börja från början. Portal 2 börjar i vad som verkar vara ett motellrum. Motellrummet är förfallet och du skulle kunna börja tro att du befinner dig i en film där Anthony Perkins gör sig redo med en kniv bakom duschdraperiet. Så är dock inte fallet, det är ännu värre. Du befinner dig, fortfarande, i Aperture Science testkamrar – även om de är större än vad du kunde ana.
En nyhet som du snart blir varse är att du får sällskap av en rund liten boll vid namn Wheatley. Det visar sig att han är en så kallad personlighetskärna, med en god portion humor till råga på allt. Han hjälper dig och följer med på dina äventyr både genom testkamrar och utanför testkamrar.
Här ser vi snart en av de största skillnaderna mellan Portal 1 och 2; del två är betydligt större och inte riktigt lika klaustrofobisk. Men låt dig inte bli lurad, tvåan är minst lika klurig och svårighetsgraden ökar snabbt.
När jag tar mig vidare i spelet känner jag igen mig från del ett, men ändå inte. Testkamrarna från del ett dyker upp, men de har förfallit och du kan inte använda dig av samma lösning som du gjorde i första delen. Istället får du lösa pusslen steg för steg.
För dig som aldrig har spelat vare sig ettan eller tvåan bygger hela spelet på att skjuta en blå portal på en vägg och en orange portal på en annan – sedan kan du gå mellan portalerna och på så sätt överbrygga både avstånd och andra hinder.
Testkamrarna är bara en del av spelet och snart befinner du dig i helt nya miljöer, ständigt jagad av… Nja, vi ska nog inte avslöja mer än så. Däremot kan vi säga att en del av miljön du kommer att stöta på är en grotta, med teknik som verkar komma från femtio-, sextio- och sjuttiotalen. Jag fick direkt samma känsla som jag fick i TV-serien Lost när man upptäckte Dharma-initiativet. Det är förstås en helt annan historia.
Portal 2 har också blivit mer komplext och mer utmanande tack vare en sorts gelé. Den sprutar ut ur läckor i rör och beroende på vilken färg den har förändrar den ytan som den träffar. Blå gelé gör att du kan studsa, medan vit gelé gör det möjligt att skjuta portaler på ytor som inte normalt sett går.
Allt som allt tar det ett tag att spela igenom Portal 2 och vissa pussel kräver mycket envishet. Du har en god stunds underhållning framför dig, tillsammans med mängder av frustration.
Nu undrar du förstås vad som var bra och vad som var dåligt med Portal 2? Det som är bra är att det är ett spel som är minst lika bra som sin föregångare och med tanke på att det är större måste jag säga att det faktiskt är en uppföljare som slår del ett.
Det dåliga då?
Att det tog slut – efter alla rum och kamrar jag passerat vill jag fortfarande ha mer.
Frågan är bara om vi får se en del 3. Valve verkar ha svårt för att släppa en tredje del, med tanke på att vi fortfarande väntar på både Half-Life 3 och Left 4 Dead 3…
Testat på: PC
