Recension: Robert Gustafsson ”Roberts P-rulle”

Roberts P-rulle

149
Roberts P-rulle
8.7

Variation

8.0 /10

Skrattkramper

9.5 /10

Karaktärerna

8.5 /10

Klippning

8.0 /10

Stämning

9.5 /10

Hur många samlings-filmer kan Robert Gustafsson spotta ur sig? För 5-6 år sen började jag fråga mig detta. Efter denna kan jag säga att än så länge har Robert en himla massa att spotta ur sig fortfarande! För ett antal filmer sen var det oerhört mycket med samma klipp i varenda film. Men håll i er där ute för nu jäklar åker vi!

Roberts P-rulle innehåller för min del väldigt mycket osedda sketcher och klipp från alla dessa humorserier han medverkar i. Dessutom lite osedda god-bitar från svenska folkets favoriter Morran och Tobias. Han leverar konstant humor filmen igenom och de som satt ihop filmen har lyckats få ihop det med en bra spridning rakt igenom. Man blir inte trött på den en enda gång och man sitter många gånger och förundras vart fasen karl-jäkeln får allt ifrån. Robert har en förmåga att roa både på lite barnvänligare nivå och även en väldigt vuxen nivå. Jag kan inte hjälpa det, jag älskar karln!

Som jag nämnde i inledningen så kändes samlingsfilmerna väldigt urvattnade ett tag. Det blev lite väl mycket Tony Rickardsson-imitationer och väldigt mycket upprepningar i klippen. Roberts P-rulle är dock fylld av material som känns lite nyare och lite färskare. En nackdel är att den känns alldeles för kort, sen förstår jag verkligen inte varför materialet på en samlingsfilm ska ha extramaterial med just Robert Gustafsson (affiliate-länk). Visserligen är det lite längre klipp och mer ”seriösa” klipp. Men det borde gå att lösa på något annat sätt. Klipp in det i själva filmen eller något istället. Måste folk lockas med extramaterial där en film med enbart samlade korta sketcher och klipp? Jag vill helst inte tro det faktiskt.

Utvärderingen är slutligen trots allt att Robert kan roa, som han gjort i alla år, och han gör det stabilt som fan, rent utsagt!

 

 

Be Sociable, Share!