Recension: The Colony (2013)

The Colony

6.5

Dystopin

9.0/10

Skådespelarna

8.0/10

Handlingen

5.0/10

Originalitet

4.0/10

Pros

  • Känslan
  • Uppgivenheten
  • Mänskligheten

Cons

  • Inte mycket nytt
  • Slutet
Please follow and like us:
0

Blanda The Day after Tomorrow med The Thing och kanske en smula Alien så får du The Colony – en väldigt frusen film där jorden har kastats in i en ny istid, efter att den globala uppvärmningen har ställt till det på allvar. Mänskligheten har flytt ner i ett antal kolonier, där livet är tufft och bara de starka överlever. Undertecknad, som är väldigt svag för den här sortens film, såg mycket fram emot att få se vad som hände i kolonin. Särskilt som Bill Paxton och Lawrence Fishburne stod på rollistan. Så, var glad åt att det är högsommar när temperaturen sjunker och du får följa med till kolonin.

Själva tanken att aldrig mer få se en sommaräng under en klarblå himmel, eller att aldrig mer kunna få kasta mig i en kall sjö när det är som varmast, känns väldigt främmande och skrämmande. Lika lockande som att emigrera till Sibirien. Det är naturligtvis inte konstigt att grabbarna och tjejerna i koloni nummer sju är bittra. Det finns inte särskilt mycket käk – vilket är ett centralt tema i filmen – men det finns gott om folk som vill mucka gräl. Lägg till en aldrig sinande snöstorm och du har ett perfekt upplägg för bråk, blod och en del extrema händelser.

Dystopiska science-fictionfilmer brukar börja med att det finns lite hopp och snart blir det värre. Samma sak gäller The Colony, vi förstår från början att mänskligheten är rätt illa ute och det enda som kan rädda oss är vår förmåga till att samarbeta. Vilket vi är rätt värdelösa på.

Hjälpa eller inte

När koloni nummer sju – där våra hjältar finns – tar emot en nödsignal från koloni nummer fem, ställs förstås frågan på sin spets. Ska man ge sig ut i snöstormen för att försöka hjälpa medmänniskorna i koloni nummer fem, eller ska man försöka ägna sig åt att överleva så gott det går? Temat är starkt; hur mänskliga är vi om vi slutar hjälpa varandra, om vi slutar känna empati?

Svaret är självklart. Efter lite tjafs ger sig en liten grupp av för undsätta koloni fem så gott det går. Och det är då som The Colony går från att vara en dystopisk sci-fi till att vara en dystopisk sci-fi-skräckis. Resultatet är fyllt av klyschor, kopierade scener och kopierade karaktärer – men det spelar ingen roll. Skådisarna gör ett övertygande jobb, scenerna är lagom snöfyllda och trovärdiga, och känslan är minst sagt dyster. Det blir lite The Thing, lite Alien och en hel del… tja… det är nog bäst att du tar en titt själv. Ha bara någon bredvid dig som du kan använda som kombinerad filt / handkramare.

 

Köp The Colony på CDON

Please follow and like us:
0
Om Magnus 903 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.