Skräckisar till Halloween

halloween

Halloween är snart här och vad passar bättre än en riktigt ruggig skräckis? Några av Spel och Films medarbetare tipsar om varsin skräckis du inte får missa – om du törs se dem! 

The Innocents (1961)

”När Martin Scorsese listade de mest skrämmande filmerna enligt hans åsikt hamnade The Innocents från 1961 på en tiondeplats. The Innocents utspelas under sent 1800-tal och handlar om privatläraren Miss Giddens (Deborah Kerr) som får jobba med två syskonbarn. Hon upptäcker att deras resident är hemsökt och att hon och barnen kan vara i stor fara.

Denna film har åldrats mycket väl med sina diskreta visuella effekter och en smygande skräck som ger kalla kårar. Stilfull och otroligt välspelad med en grym prestation av barnskådespelaren Martin Stephens. Mästerverk-stämpeln passar fint.”

Linus Öberg 

Tucker and Dale vs. Evil (2010)

Blod, död och Stockholmssyndrom. Detta är att vänta då några collegeungdomar under en campingresa träffar på lantisarna Tucker och Dale. Några missförstånd senare och de börjar dö, en efter en, under våldsamma förhållanden. En av mina favoritscener är när den ena av dem, under ett möte med Tucker, hamnar med huvudet först ner i en vedflis. Eller när polismannen som är där för att hjälpa till inte förstår, innan det är för sent, vilken situation han har hamnat i.

Tucker (Alan Tudyk) och Dale (Tyler Labine) är egentligen två trevliga killar. Tucker har skaffat ett semesterställe och de är båda på väg dit för att snygga till lite. Under en fisketur måste de rädda en av de badande ungdomarna från att drunkna. Samtidigt tror de andra att hon kidnappas och de flyr i panik. Då tar Tucker och Dale istället med henne tillbaka till stugan deras där hon får vila upp sig. Snart sätter det hela igång på allvar när ungdomarna ska försöka rädda sin kompis.

Som jag nämnde så är filmen full av blod och död, men även mycket skratt. Tucker and Dale vs. Evil är en väldigt rolig skräckkomedi med en härlig twist på temat ”ungdomar möter hillbilly-psykopater” och är värd att ses åtminstone tre gånger. Åtta av tio från mig.

Anders Johansson

The Conjuring

Ed och Lorraine Warren utredde ett antal paranormala händelser på sjuttiotalet, något som ett par decennier senare blev film i form av The Conjuring. Det är väldigt sällan jag nu för tiden blir överraskad av filmer, men det händer. The Conjuring överraskade mig på många plan, inte minst genom att den faktiskt lyckades skrämmas ordentligt. The Conjuring är inte den första filmatiseringen av paret Warrens undersökningar, men helt klart en av de bästa. Visst var Amityville Horror bra, men jag tycker nog trots allt att den senare filmatiseringen är bra mycket bättre.

till

Vilket förstås beror på Vera Farmiga, som gör en lika ypperlig rolltolkning i den här filmen som hon gjorde i The Bates Motel. Hon är mest trovärdig av alla i The Conjuring, men de andra skådespelarna ligger inte långt efter.

Stämningen i filmen byggs långsamt upp och det är utan tvekan en klassisk skräckfilm, men mängder av ”hoppa tillbaka i soffan”-scener. Att filmen dessutom utspelas på sjuttiotalet och att filmteamet lyckats väldigt bra med att måla upp sjuttiotalet gör det hela ännu bättre. Särskilt för någon som är född på det gamla goda sjuttiotalet. Inte vansinnigt mycket Halloween i handlingen, men väl en skräckis som fungerar en mörk, ruggig kväll när pumporna lyser mer än någonsin…

Magnus Carling

 

Vill du hellre spela spel på Halloween så ta en titt på den här artikeln.

Be Sociable, Share!
Om Magnus 891 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.