Det är aldrig helt enkelt att ge sig på en klassiker. Både originalfilmen från 1962 och Martin Scorseses brutala nyinspelning från 1991 har många anhängare, och när Apple TV+ presenterade en serieversion av Cape Fear var jag ärligt talat lite skeptisk. Behövde vi verkligen ännu en version av berättelsen om Max Cady och familjen Bowden?
Efter att ha sett de fyra första avsnitten är mitt svar faktiskt ja.
Det här är ingen slutgiltig recension av hela serien, utan mina intryck efter de fyra första delarna. Och hittills har Apple TV lyckats överraska mig positivt.
Javier Bardem är fantastisk som Max Cady
Det går förstås inte att undvika jämförelser med Robert De Niros legendariska tolkning från 1991, men Javier Bardem försöker lyckligtvis inte kopiera den. I stället skapar han en egen version av Max Cady. Mindre explosiv kanske, men desto mer obehaglig.
Det är något nästan hypnotiskt över Bardem här. Han kan vara vänlig, lugn och till synes resonabel i ena stunden, för att i nästa ögonblick få en scen att fyllas av ren olust. Man vet aldrig riktigt vad som väntar, och just den osäkerheten gör honom skrämmande.
Bardem har alltid varit en skådespelare som kunnat spela skurkar med både karisma och mörker, och här visar han återigen varför han tillhör de allra bästa.
Amy Adams och Patrick Wilson lyfter serien
Amy Adams och Patrick Wilson är också utmärkta som Anna och Tom Bowden. Det jag uppskattar mest är att de känns som riktiga människor. De är inte perfekta hjältar, utan två personer med hemligheter, konflikter och sprickor i fasaden.
Amy Adams får kanske mest att arbeta med och levererar en mycket nyanserad prestation. Hon spelar både sårbarhet och beslutsamhet på ett sätt som gör att man hela tiden engagerar sig i hennes öde.
Patrick Wilson är samtidigt precis så bra som man förväntar sig. Han har länge varit en favorit hos mig, inte minst från The Conjuring-filmerna, och här får han spela en man vars tillvaro långsamt börjar falla samman. Han gör det med stor trovärdighet.
Även de yngre skådespelarna och birollerna fungerar överraskande bra och bidrar till att göra familjen levande.
Stämningen är seriens största styrka
Det som verkligen imponerar är atmosfären.
Serien känns nästan som en korsning mellan klassisk Hitchcock-thriller och modern prestige-tv. Här finns tydliga spår av både Martin Scorsese och Steven Spielberg, som båda finns med som producenter, men också av Nick Antoscas tidigare mörka berättelser.
Tempot är långsammare än många kanske väntar sig. Det här är ingen actionserie där allting exploderar efter fem minuter. Spänningen byggs gradvis upp genom blickar, obekväma möten och den ständiga känslan av att någonting hemskt närmar sig.
Fotot är dessutom fantastiskt. Apple TV fortsätter att hålla en väldigt hög teknisk nivå, och flera scener är rent filmiska.
Fyra avsnitt in och jag vill se mer
Jag ska erkänna att jag först tänkte att en tv-serie kanske skulle dra ut på historien för mycket. Men efter fyra avsnitt känner jag tvärtom att formatet ger karaktärerna mer utrymme än filmerna någonsin kunde erbjuda.
Det här är fortfarande samma grundberättelse som skrämt publiken i över sextio år, men den känns samtidigt modern och tillräckligt annorlunda för att stå på egna ben.
Framför allt är det en serie som vilar tungt på sina skådespelare, och där levererar samtliga huvudrollsinnehavare på hög nivå.
Om de återstående sex avsnitten håller samma klass kan Cape Fear mycket väl bli en av årets bästa thrillerserier.
Efter fyra avsnitt ger jag den ett mycket starkt betyg och ser verkligen fram emot fortsättningen. För oss som älskar psykologiska thrillers med starka skådespelarinsatser är det här en serie som definitivt förtjänar uppmärksamhet.
Trailer Cape Fear
