Okej, nu måste jag få nörda loss en stund – för Stranger Things är tillbaka, och jag har precis plöjt igenom de tre första avsnitten av säsong fem. Och herregud … det här är den återkomsten jag hade hoppats på. Jag säger det direkt: jag har alltså bara sett de tre första avsnitten, men vilken jäkla start på en finalrunda!
En öppning som luktar 80-talsspänning och dyr produktion
Redan i första avsnittet känns det som om bröderna Duffer kliver upp en nivå. Tempot är högre, bildspråket mörkare och soundtracket – ja, Kyle Dixon och Michael Stein fortsätter leverera synthmagi som direkt signalerar att vi nu befinner oss i ett post-1986, där tidsandan lutar sig mot ett USA mitt i kallakrigsparanoia och tidig digitalisering. Det är subtilt men tydligt: världen har blivit hårdare, mer vuxen, precis som kidsen själva.
Skådespelarna – nu fullfjädrade, inte längre “de där barnen från Netflix”
Det är nästan rörande att se hur långt de kommit.
- Millie Bobby Brown (Eleven) – visar en mognad som gör att hennes roll nu bär tyngden av alla säsongers trauma. Det här är en mer återhållsam, vuxen Eleven, och Brown spelar henne med en nästan filmisk självklarhet.
- Finn Wolfhard (Mike) – äntligen får han lite mer att spela på. Hans nerviga energi har alltid varit charmig, men här känns han mer grundad.
- Gaten Matarazzo (Dustin) – fortfarande grundad i vem han är. Hans scennärvaro är som en blandning av Spielberg-optimism och nördprecision.
- Sadie Sink (Max) – även om hon fortfarande återhämtar sig från säsong 4:s katastrof, gör hon något magnifikt i tystnaden. Sink är seriens bästa skådespelare, punkt.
Och du, Winona Ryder och David Harbour … deras scener är inte ens spektakulära, men deras kemi är tillbaka, mer lågmäld och vuxet skör. Harbour fortsätter vara hela seriens emotionella ryggrad.
Jämförelse med tidigare säsonger
Jag ska erkänna: säsong 4 satte ribban vansinnigt högt. Det episka och operatiska i fighten mot Vecna, Max-scenerna med “Running Up That Hill”, Eddie Munsons ikoniska Metallica-stund … svårt att toppa.
Säsong fem försöker inte toppa – den fördjupar.
Det här påminner mer om säsong 1 och 2 i tonalitet:
- mer mystik än ren skräck,
- mer relationer än effekter,
- mer “vad är det som händer egentligen?” än “nu ska vi rädda världen med halsbrytande action”.
Samtidigt finns en svärta från säsong 4 som ligger kvar som en underton. Det är som om serien kombinerar allt den lärt sig: Spielberg-hjärtat från början + actionformatet från säsong 3 + psykologin från säsong 4.
Tidsandan – en smartare återblick
Duffer-bröderna gör något brilliant denna gång. I stället för att kasta 80-talsreferenser i ansiktet på oss (som i säsong 3, där det nästan blev ren nostalgipornografi), använder de tidsandan mer som en grund för tematiken.
- Kalla kriget.
- Tekniken som börjar smyga in i varje hem.
- Tonårskulturen som skiftar mot 90-talets cynism.
Det finns scener här som känns som om de kunde vara hämtade ur The Abyss, Aliens eller tidiga Arkiv, samtidigt som serien fortfarande är sin egen grej.
Tre avsnitt in – och jag är uppspelt som en nörd på sin första LAN-helg
Det fina är att det märks hur mycket kärlek som lagts på att knyta ihop allt. Redan nu ser man trådarna från säsong 1 komma tillbaka. Figurer som försvann i säsong 3 eller 4 nämns igen. Mysteriet är mer sammanhållet. Det känns … större. Mer slutgiltigt.
Och det gör nästan lite ont.
För ju bättre säsong 5 börjar, desto mer påminns man om att det kan vara sista gången. Sista gången vi får följa Hawkins-gänget. Sista gången vi hör detta soundtrack pumpa igång när något mörkt från The Upside Down kryper närmare. Jag har bara sett tre avsnitt – men jag är lycklig. På riktigt. Serien känns återfödd, som om den hittat sin kärna igen. Och även om jag ser varje nytt avsnitt med barnslig förväntan, gör det lite ont i själen att jag snart kommer att ha sett allt.
Det kanske inte blir fler säsonger.
Just därför tänker jag njuta av varje minut.
Och nu ska jag återgå till soffan, poppa lite mer popcorn och fortsätta resan genom Hawkins med del fyra, innan det blir lite väntetid för fler avsnitt.
Betyg: 5
Officiell Trailer Stranger Things Säsong 5:
