Cube
Pros
- Skräckfaktorn
- Klaustrofobin
- Handlingen
- Mystiken
Cons
- För kort
Tänk dig att du vaknar upp i ett perfekt kubformat rum, tillsammans med fem främlingar, och du har ingen aning om hur du hamnade där. Det är vad som händer de sex huvudpersonerna i Cube och trots att den här filmen kom ut för sjutton år sedan är den fortfarande lika bra.
Första gången jag såg Cube var strax efter milleniumskiftet och jag hade ingen aning om vad jag skulle få se. Budgeten för Cube var inte särskilt stor, men redan från början insåg jag att stålar hade inte med den här filmens framgång att göra. Det handlade istället om en film som andades klaustrofobisk skräck från första sekund.
De sex huvudpersonerna är fångade i kuben, där varje rum har sex utgångar som leder till ännu ett rum. Om det bara hade handlat om att krypa vidare, från rum till rum, hade det kanske varit en enkel sak att hitta ut – men så enkelt är det inte. Varje nytt rum de tar sig in i kan ha en fälla och vare sig vi som tittar eller huvudpersonerna har en aning om vad det är för fälla de kommer att möta.
Nyfikenheten att få reda på varför personerna hamnat i kuben och vad som kommer att hända i nästa rum driver handlingen genom filmen, men det handlar lika mycket om karaktärernas inre konflikter som de yttre i kuben. Filmen är både fascinerande och obehagligt spännande på samma gång, även om det egentligen bara är en ny version av labbråttor i en labyrint.
En annan stor fördel är att skådespelarna var, åtminstone för mig, helt okända när jag såg Cube första gången. Det ökar känslan av närvaro enormt och med tanke på hur instängt det är i kuben blir det en bra skräckfilm med en stor dos sci-fi.
Och efter att ha sett filmen ännu en gång har jag ännu mer sympati för labbråttor än tidigare…
Jag har inte sett den här sedan den kom, men minns den som en positiv upplevelse. Nu blev jag lite sugen på att känna mig som en labbråtta igen 😉
Det roliga med Cube är att det är precis en sådan där film man med fördel kan plocka fram efter några år och bara njuta av klaustrofobin…