Spelrecension: Stardew Valley (PC)

För snart 20 år sedan kom Nintendo ut med ett underbart litet spel. Harvest Moon. Det blev genast en massiv succé över hela världen och följes upp av en strid ström expansioner och nya uppdateringar.

Jag föll totalt för de små charmiga pluttisarna, deras kärleksbekymmer och huvudpersonens ständiga besvär med vädret som ideligen hotade hans lilla bondgård. Jag kunde sitta i timmar och mata kossor, slå gräs, hugga ved och plocka ägg. Det var ett av de första spelen som fångade mig och jag upphörde aldrig att längta efter att någon smartskalle skulle erbjuda Harvest Moon till PC. Men åren gick och Nintendo höll hårt om spelet. Alla som tillbringat mer än fem minuter på Facebook och Big Fish med flera vet hur otroligt många kloner och kopior i allsköns former spelet om den lille bonden med sin gård och sina husdjur fått. Men ingen av dem kom någonsin i närheten av Harvest Moon.

Så plötsligt fick jag höra det efterlängtade. Harvest Moon har kommit ut i nyutgåva på PC!

Det brann om tangentbordets knappar, så fort kilade jag in på Steam och köpte Stardew Valley. Med pumpande hjärta och leende läppar började jag spela. Och visst var det Harvest Moon. Samma musik. Samma tangentuppsättning, samma uppbyggnad med hus och förvuxet övergiven bondgård som din karaktär får ärva. Samma typ av grannby, samma typ av strand med fiske, samma typ av skog. Allt fanns där. Och jag spelade tio lyckliga minuter, tills leendet började falna och hjärtat började sjunka ner i magen.

Stardew Valley

Någonstans på vägen mellan gameboy och PC hade utvecklarna totalt tappat charmen. De har lyckats fullkomligt sabba fisket, något som var hur roligt som helst i HM. Planterandet av nya fröer saknade tillfredsställelsen av ett väl nerlagt dags arbete. Till och med bevattningen med vattenkannan var plastigt mesigt. Och de små NPC pluttisarna kunde lika gärna varit potatisar. Efter totalt 22 minuter enligt min Steam räknare, gav jag upp. Jag har inte rört spelet sen dess.

Allvarligt talat tror jag inte att det är en fråga om nostalgi och en längtan efter svunna tider som stör mig. Jag är typen som gärna kikar på den fria speltimme som Big Fish erbjuder på hela sitt spelutbud. Jag prövar också gärna Facebook spelen när jag känner för några minuters intelligensbefriad paus från verkligheten. Nej, att Stardew Valley misslyckats så katastrofalt beror till övervägande delen på den klantiga animeringen och de nervöst spastiska uppdragen karaktären skickas ut på. IQ Fiskpinne!

Tragiskt nog kan jag inte ens med bästa vilja i världen ge det här spelet några pluspoäng -för någonting. Det är helt enkelt urbota sopigt.

3 kommentarer

  1. Jag har provat spelet några veckor sedan. Och undvikar nu att starta den igen. Det är inte därför att den är så dåligt heller den är så bra att jag är rädd att jag glömmer bort allt annat. Och de har ja ingen tid för just nu. Men vänta med glädje på Switch versionen.

    Har upptäckt ert blogg idag och är glad att där finns nån som vill bli Sveriges bästa ”Spel och Film” blogg, men om ni handla ett sånt artikel som ”recension” tror jag att den planen kanske misslyckas. Jag tror där finns plats för ett sånt artikel under rubriken ”Editorial” kanske. För det är ju bara ett opinion av ett enda person och försöka inte alls belysa spelet från olika håll. En recension ser annorlunda ut och skulle vare mer differentierad.
    Hoppas att ni kanske akta det är i framtiden.

    • Hej Pheen!x, jag håller inte riktigt med dig om att recensioner behöver vara ”opersonliga”, det handlar mycket om recensentens erfarenhet och upplevelser. Men jag ska se om vi kan få in en andra åsikt, vilket ofta kan vara lite lättare när det gäller spel. Du har också möjligheten att själv sätta stjärnor under betyget. Tack för din kommentar!

Kommentarer är stängda.