Recension: Bullet Train (2022)

När en yrkesmördare hoppar på ett tåg för att få tag i en portfölj inser han inte att han inte är den ende lönnmördaren som vill ha tag i portföljen.

Yrkesmördaren Ladybug (Brad Pitt) får instruktioner av Maria (Sandra Bullock) och vi får följa honom ombord på ett av snabbtågen i Tokyo. Snabbtågen kallas för Bullet Train och det är ombord på snabbtåget den gode Ladybug ska jaga tag i portföljen.

Där träffar han på bland annat de engelska Lemon (Brian Tyree Henry) och Tangerine (Aaron Taylor-Johnson), som ägnar sig åt att skydda både portföljen och sonen till en av den japanska maffians ledare. Fler filurer dyker upp och mest överraskande är kanske fullblodspsykopaten Prince (Joey King). Det blir snart full action och den ena actionscenen avlöser den andra.

Bullet Train är någon form av blandning mellan komedi, action och thriller, och i blandningen blir det förvirrat. Jag tycker inte den passar som någonting annat än en ren actionrökare, men trots att berättelsen trots allt innehåller en del intressanta vändningar så blir det lite för mycket av allt. Dessutom överspelas det en hel del och det enda som verkligen håller är actionscenerna. Men när de blandas med krystad humor blir det helt enkelt inte bra.

Lite plus i kanten för karaktären Prince och hur Joey King gestaltar, och jag kan inte låta bli att gilla miljöerna. Men i slutänden känns två timmar som fem timmar ombord på ett svenskt tåg istället för ett japanskt snabbtåg. För mycket helt enkelt.

Betyg: 2/5

Fakta Bullet Train

Recenserad på: Blu-ray
Regissör: David Leitch
Längd: 2h07m