Recension: Ghostbusters Afterlife (2021)

”Äntligen!” tänkte jag när jag såg trailern till Ghostbusters: Afterlife. Att förvalta mästerverket från 1984 är förstås ingen enkel uppgift. Det misslyckades med Ghostbusters II (även om den är ok att se) och jag vet inte riktigt vad jag ska säga om 2016 års version, men Afterlife var ändå lovande.

Det börjar dessutom rätt okej. Jag ska dock inte avslöja den direkta början, utan hoppa lite längre fram till när Callie Spengler (Carrie Coon) flyttar till en gård på landet, tillsammans med sina två barn Trevor (Finn Wolfhard) och Phoebe (Mckenna Grace).

Vem som helst kan förstås räkna ut att det spökar där och underligheter börjar snart hända. Läraren och tillika seismologen Gary Grooberson (Paul Rudd) dyker också upp och funderar över de små jordbävningar som börjat märkas. Vad är det som finns i jorden och kommer vi få återse de gamla spökjägarna?

Huruvida du får se de gamla spökjägarna får du helt enkelt ta reda på genom att se filmen. Men jag kan i alla fall avslöja att om det är något som Afterlife är bra på så är det nostalgin. Allt andas åttiotal och det är en skön stil i filmen. Det är ett rätt förutsägbart äventyr, med en del humor och mycket värme och en hel del flörtande.

Jag tror att alla som såg de gamla filmerna från åttiotalet kommer att gilla Ghostbusters: Afterlife. Det är en relativt pigg film, visserligen långt ifrån lika bra som Ghostbusters från 1984, men ändå sevärd. Kanske något för lång och inga stora aha-upplevelser.

Likväl tillräckligt bra för en stark trea.

Betyg: 3/5

Fakta Ghostbusters: Afterlife

Recenserad på: Blu-ray
Regissör: Jason Reitman
Längd: 2h4m

Trailer

Om Magnus 1082 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.