The Shining vs The Shining

1980 kom Stanley Kubricks The Shining, baserad på Stephen Kings roman med samma namn. 1997 dök det upp en tredelad TV-serie med Steven Weber och Rebecca DeMornay i huvudrollerna. Även den baserades på Kings berättelse och enligt författaren själv tyckte han TV-serien var mer trogen boken. Vi har jämfört de två och här är din ultimata guide till den skinande Varsel-världen.

Låt oss börja med boken. Stephen Kings tredje bok, som handlar om Jack Torrance, den nyktra alkoholisten som kämpar både mot arbetslöshet och att återfalla i sitt missbruk. Hans fru, Wendy, och hans son Danny älskar honom, även om Wendy inser att Jacks undertryckta ilska bara kan leda till elände. När Jack får ett erbjudande om att sköta om ett gammalt hotell uppe i bergen över vintern följer förstås familjen med, trots varningar om lappsjukans effekter på både kropp och själ. Boken är rätt seg, har många passager som man får sucka sig igenom, men den har ändå en stark närvaro, en stark känsla av att allt kommer att gå åt helvete. Just den känslan lyckas både filmen och TV-serien att fånga redan från start. Kubrick gjorde ju en egen version av Kings berättelse och allt i hans film finns inte med i boken och vice versa.

The-Shining1
Familjen Torrance på väg mot en skräckfylld upplevelse.

Jag har alltid gillat The Shining med Jack Nicholson i huvudrollen, en roll som ibland känns som den enda Nicholson verkligen lyckats med. Att filmen är från 1980 och har precis rätt tidsanda är grymt bra. Nackdelarna stavas Shelley Duvall tyvärr, vars insats som Wendy är kass. TV-serien lyckades bättre när Rebecca De Mornay fick spela Wendy. Hon är mer självständig och har inte alls en så mesig framtoning som Duvall hade. Visserligen är Wendy i boken rätt blek och viljesvag, men hon har en inneboende styrka som växer under berättelsens gång. Det kan man inte säga att Duvall lyckas förmedla.

The Shining 2
Ser du de här tvillingarna – spring!

Steven Weber gör en nästan lika bra insats som Nicholson och han lyckas faktiskt bättre visa den bra sidan av Jack Torrance. Nicholson kunde nästan bara spela psykotisk, eller på gränsen till psykotisk. Jack Torrance i boken är inte alls så galen som Nicholson vill visa, eller brister i att inte visa. Tvärtom har han många goda sidor och det kommer mycket bättre fram i TV-serien. Filmen The Shining misslyckades också med att få fram betydelsen av Richard – Dick – Hallorann, även om Scatman Crothers gjorde ett bra försök. I TV-serien kommer Halloranns betydelse fram på ett mycket bättre sätt och i mina ögon är nog Melvin van Peebles, som spelar Dick Hallorann i TV-serien, en bättre Hallorann.

The Shining 3
Samma familj, andra skådisar…

Dock är det svårt att utse en ensidig vinnare. The Shining (filmen) är riktigt bra som film om man struntar i att den inte följer boken. Skräckfaktorn är hög och surrealismen, isoleringen och paniken finns där. Den innehåller några riktigt episka scener, inte minst Dannys tur på trehjulingen genom hotellet och tvillingarnas sätt att skrämma livet ur oss. TV-serien tar mer tid på sig och bygger upp en stämning till fulländning. Karaktärerna i TV-serien gillar jag bättre än de i filmen, inte minst för att de visar genuint mänskliga sidor. Var för sig fungerar dock både filmen och TV-serien riktigt bra, men vill man se en filmatisering som följer boken bäst är TV-serien en solklar vinnare.

 

Köp filmen The Shining på CDON: DVD / Blu-ray.

 

Be Sociable, Share!
About Magnus 752 Articles

Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.