Aliens är en riktig klassiker och trots att filmen är 28 år håller den än idag. Vi har tagit en ordentlig titt i backspegeln och recenserat tidernas rymdskräckis.
Ellen Ripley (Sigorney Weaver) lyckades klara sig undan den första Alien som tagit sig ombord på Nostromo och hon har ingen större lust att bege sig tillbaka till samma planet de hittade rymdmonstret på. Inte ens tillsammans med en hel hög hårda marinsoldater, vars rappa repliker är nästan lika vassa som deras vapen. Storyn i Aliens är ganska enkel. Det handlar om att LV-426, där Nostromos landsättningskapsel en gång landade, har förvandlats till en koloni och när Ripley återvänder till jorden har man precis tappat kontakten med kolonin.
Naturligtvis följer Ripley med tillbaka. Marinsoldaterna leds av löjtnant Gorman (William Hope) och han är stenhård på ytan men har ingen riktig koll på livet. Snart är katastrofen en faktum och Ripleys grupp möter hårt motstånd. Sedan blir allt värre och ännu värre.
Välgjord sci-fi
Mer än så ska jag inte avslöja av handlingen, för även om Aliens har många år på nacken finns det fortfarande många som inte har sett den. Det är en fantastiskt bra film i mitt tycke, inte enbart för att det är en välgjord science-fiction av numera välkända James Cameron, utan också för att den innehåller både det värsta och det sämsta hos oss människor. Vi går över lik för att få vad vi vill, samtidigt som mitt i allt elände finns det både hopp och kärlek – även på en avlägsen planet där Aliens rusar runt med ett enda syfte – att käka upp dig.
Skådespelarna i Aliens är alla helt rätt för sina roller. Bill Paxton som den kaxige marinsoldaten Hudson är klockren och förmodligen filmens bästa manliga biroll. Michael Biehn spelar Hicks och är filmens starkaste hjälte, naturligtvis näst efter Sigorney Weaver som är fullständigt lysande som Ellen Ripley. Jenette Goldstein, som vi fått se i fler av Camerons filmer, spelar hård marinsoldat på ett sätt som gör att vi inte vill ha henne mot oss. Lance Henriksen är alltid en klippa och även om han är lite mer mjuk i rollen som Bishop spelar han perfekt. Och så vidare, alla skådespelarnas insatser är i den absoluta toppen.
Aliens utan datorer
Värt att notera för alla digitala infödingar är att det inte finns några datoranimationer – mig veterligen – i den här filmen. Det är absolut ingen nackdel och får den som får tag i blu-rayutgåvan kommer förmodligen att bli väldigt överraskad över vilken bra bildkvalité en så pass gammal film håller. För er som sett den är den värd att se om, för oss som verkligen älskar den håller den att se många gånger till – men efter att ha sett den ett antal gånger börjar vi gamla nostalgiker nästan få något sorts religiöst förhållande till den här filmen. Vi tar fram den med vördnad och ser på den under högtidliga former, samtidigt som vi skriker: ”They’re commin out of the god damned walls!”
En klart lysande juvel. Själv uppskattar jag särskilt dynamiken mellan Ripley och Hicks. Vart tog Michael Biehn vägen? Jag saknar honom…
Dynamiken mellan Hicks och Ripley är episk. Och helt rätt, vart tog han vägen? Kan inte minnas att jag sett honom efter Tombstone och The Rock.